Melodifestivalnostalgi!

Ikväll är det melodifestival igen och jag har förstås tjuvlyssnat. Det är som vanligt en salig blandning av det mesta, ett antal folkkära artister och många möjligheter för kvällstidningarna att göra löpsedlar. Schlagerartisters förehavanden går alltid hem. Själv har jag börjat lessna. Det är för mycket av allt. Bättre förr, helt enkelt, när det var en gång om året och sen var det bra så.

Hursomhelst hejar jag på Caroline af Ugglas. Det bestämde jag mig för från början. Det spelar ingen roll hur hon låter eller vad hon sjunger. När jag såg att hon skulle ställa upp mindes jag plötsligt hur jag i yngre tonåren hört den (förmodligen enda) hit hon hade och tyckt att den var ortroligt bra. Så bra att när vi på bildlektionen skulle rita vårt drömrum ritade jag en affish av henne på en av väggarna i det tänka rummet. Lite märkligt eftersom jag egentligen inte hade några idoler på den tiden vad jag minns. Förutom Bob Dylan och Vivaldi, vill säga.

Nu minns jag inte hur den lät, men det måste ha varit en väldigt bra låt. :) Det fanns en konstnärlig, lite udda tror jag, musikvideo också som jag inte heller minns, men hur somhelst. Jag har min favorit klar ikväll, även om hon, som någon nöjejournalist (nu vet jag inte vem, eller för vilken tidning) skrev, "låter som en get fast mer nasal".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback