Kaprifol

I lördags var vi på Källö i Göteborgs södra skärgård. Den lilla ön hade vi inte varit på innan, men så är den heller ingen turistattraktion... ännu. Vi gissade att det bodde runt 60 personer där, men vi kan ha fel. Hur många som bor där även vintertid är oklart. Ön är ungefär en kilometer runt om, uppskattade vi. Att gå runt ön tar ändå rätt lång tid, det är ganska "terrängigt", även på stigen som går runt ön. På vissa ställen finns det rep som man kan klättra upp med på klipporna... och det är alltså stigen det. Storgatan, liksom. ;) Vi hittade en fin strand där det var långgrunt och härligt. En man fiskade något i närheten. Vi försökte förstå vad det var och gissade på krabbor. Han hade med sig en vattenkikare som liknade en stor orange vägkon och så hade han en kratta också. Märkligt. :) Förutom själva det faktum att vi var på en ö (det är spännande i sig, tycker jag) så var naturen det finaste med Källö. Det var sensomrigt och fint (och det fanns björnbär!). Vi såg ett ovanligt djur också som jag aldrig har sett på riktigt förut, men det får Blaufish blogga om sen. (Ok då, jag berättar: det var en liten mink! :)

En ödeträdgård med förvuxna äppelträd

Det doftade ljung och steg upp varm luft från marken

En liten rönn gömmer sig för vinden

Utsikt över skärgården