Kaprifol

Det har varit en mycket fin helg. Ses snart igen, Fisken! Nu ska jag hälla i mig min misosoppa och ladda upp inför veckan. Det verkar bli en del att göra.

Fisken kokar misosoppa och brygger kaffe. Det är precis vad man behöver efter en kall eftermiddag på stan. Det är gott kaffe dessutom, Sanani som är lite syrligt och smakar mycket. Vi tog några geocacher när vi var ute, men så gjorde vi även en klassisk pargrej: vi gick på bio. Filmen vi såg var "I am legend", en enkel men spännande historia om den ende överlevande i ett övergivet New York där det springer hjortar på gatorna och växer träd överallt. Mycket fint. Det är nästan en film man kan gå och se för naturupplevelsens skull. :)

Nu är min enveckas intensivkurs över! (Eller nästan, vi har en gruppuppgift nu som vi får en månad på oss att göra.) Det har varit så mycket att göra att jag nästan inte har hunnit sakna Fisken hela tiden. Jag får passa på att snabbsakna honom lite nu, för han kommer hit och hälsar på om någon timma. :)

Ytterligare en plötslighet att addera till de som inträffade igår är att jag har tagit mig i kragen och gått och anmält mig till en kvällskurs: "Linjär algebra boot camp - för oss som saknar något i tillvaron" (där något är lika med matematik ;). Dit ska jag gå och lyssna på de föreläsningar som inte krockar med mina nattlabbar eller med mitt liv för den delen. De som handlar om vad ett plan är tyckte jag att jag också kunde hoppa över. Något måste ju ha fastnat sedan tidigare tycker man.

Tisdagstemat är yta den här veckan. Här har vi en fin yta som ser ut som plast, men blomman är alldeles äkta och växer i Botaniska trädgårdens växthus i Göteborg.

Eftersom jag tyckte om provtrycket fick mitt exjobb gå till tryck som det var och idag kom de färdiga små "böckerna". Då jag fick några extraexemplar donerade jag ett till det välfyllda biblioteket hos min datorförening. Någon hade bett mig att göra detta. Jag minns inte vem och hoppas att den inte ångrar sig nu. Det är mycket analyserande och lite bilder i den där lilla rapporten. :)

Förresten har jag gjort en upptäckt idag, en viktig. Efter många års studier av vad som är godast till blodpudding har jag kommit fram till att det varken är lingonsylt (för vanligt), kiwi (för syrligt) eller fetaost (för ostigt) utan... hummus! Nu vet ni det. Nu behöver vi inte fundera mer på den saken.

Idag har det varit fullt upp så som det alltid är vid kursstart. Jag har fått veta mer om vad jag kommer att göra under våren och det ser ut som om jag får motion: mycket labbassisterande ska det bli och det är betydligt rörligare än att sitta och koda. ;) Sen är planen att jag ska plugga minst en timma om dagen och att jag ska läsa "artiklar om datasäkerhet" fick jag höra. Jag svarade glatt att jag redan läser Securityfocus (och gratistidningarnas domedagsprofetior om alla dessa "datahackare" som är "ute efter dig", men det sa jag tackochlov inte), men det var visst meningen att jag skulle läsa vetenskapliga artiklar istället. Attans. :) Känns som om jag äntligen får lite nytta av den där enpoängskursen i informationssökning nu. (Nej, den handlade inte om hur man googlar. Inte bara iaf. ;) Tips på trevliga artiklar om kodgranskning och sårbarhetsanalys mottages tacksamt.

Jag har blivit utmanad av Elisabeth att visa ett filmklipp från en bra film som börjar på bokstaven F. Nästa person visar ett klipp ur en film som börjar på G och så fortsätter det så. Först kom jag inte på något alls, men sen var det solklart vad jag skulle välja eftersom jag har sett den mer än 10 gånger. Vilken? Kolla här.

Idag är tisdagstemat tre, så jag tar den enkla vägen och fotar vad jag har framför mig. :)

Redan innan solen hade gått upp över mitt bostadsområde satt skatorna i det högsta trädet och kraxade om det stora som händer idag: Min blogg fyller år! Det har den aldrig gjort förut, så det är extra fint. Kul att det finns några som läser bloggen också, speciellt med tanke på att jag egentligen skriver den mest för min egen skull. (Vilket blev extra tydligt när jag en dag innan exjobbsredovisningen var tvungen att kompilera om GPShell och hade glömt hur man gjorde. Någon där ute måste ju veta, tänkte jag, googlade och fann den här. :)

Är det något som jag verkligen tycker om så är det musik - av de allra flesta sorter. Allra bäst är det när jag plötsligt hör en helt ny version av någon favoritlåt. Covers klagas det en del på, men precis som filmatiseringen av en bok ibland är bättre än boken kan en cover vara bättre än originallåten. Förlåt Dylan, men jag tycker bättre om Patti Smiths version av "Wicked messenger". Nå, det där är något som ligger i betraktarens öga... eller öra kanske.

Något som skiljer sig från en cover är en remix, en version av en låt där originalartisten sjunger, men ljudbilden har förändrats. Äh, Wikipedia definierar det så mycket bättre här. Hursomhelst, jag gillar remixar och lyssnar ofta på sådana eftersom många av de artister jag uppskattar i genren futurepop/EBM (synth för er oinsatta, dunka-dunka för er lite äldre ;) tenderar att remixa varandras verk. Jag har utvecklat ett så gott öra att jag kan känna igen både artisten och den som remixat utan att ha hört låten innan. Det tror jag att jag kan iaf. Ni får gärna testa mig på det så att jag får lite övning. :)

Vad är det då jag gillar med remixer som kan göra en sådan bättre än originalet? Jo, ibland gör en artist en låt som är bra, men inte passar in ändå. Ta VNV Nation (mitt favoritband av favoritband enligt Last.fm, tydligen) som exempel. De kännetecknas av filosofiska, kritiska texter, ofta om att bryta normer... och så gör de "Beloved" som är jättefin, men vemodig och gullig - helt fel i sammanhanget. I en remix av Deine Lakaien låter det helt rätt, kanske för att jag förknippar DL:s ljudbild med just vemodighet. Låten blev bättre av att låta mindre som VNV, helt enkelt.

För er musiknördar där ute kan jag ge några bra tips på lyckade remixer (en spellista över favoriterna kommer upp som webbradiostation inom kort, se upp för den!):

• Das Ich - "Destillat" (VNV Nation remix)

Destillat är en dansgolvsfyllare på tyska! Alla som hör den tycker om den, det vet jag, för en labbkompis med helt annan musiksmak än jag hyllade den helhjärtat. :) Vad är då problemet med originalet? Tja, Das Ich gör experimentell musik som inte är helt lättlyssnad. VNV däremot, men sin fluffiga framtidspop passar mycket bättre för nybörjarna.

• Assemblage 23 - "Document" (Das Ich remix)

Lite otippat funkar detta väldigt bra. Det är fin sista-dansen-låt som känns en smula tråkig i originalversionen, men får ett lyft med extra effekter. Ok, jag ska vara ärlig här: Jag hade aldrig kunna gissa vem som hade gjort remixen så det här är nog inget bra exempel egentligen, snarare ett undantag som bekräftar regeln. :)

• Leæther Strip - "Don't Tame Your Soul" (Grendel remix)

• Lights of Euphoria - "Injustice" (Leæther Strip Remix)

Två ypperliga exempel! Leæther Strip är ett danskt enmansprojekt som jag gillar konceptmässigt, men ofta blir det lite väl monotont med brus och ett dovt bakgrundmuller. Det är lite som att någon sjunger i en trasig mikrofon i en datorhall, vilket kan vara nog så effektfullt i lagom dos, men det kan också bli för mycket av det goda. Grendel ger lite mer tempo (och några väl valda samplingar från filmer) i sin remix.
I det andra fallet hjälper LS brusiga sound till att ge "Injustice" av Lights of Euphoria mer undergångsstämning och mindre hurtighet.

Det är som ni ser ett givande och tagande som pågår. Detta ger upphov till en mängd spännande versioner av favoritmusiken. Jag har också upptäckt artister som jag inte skulle ha känt till annars. Så, ut mer er och upptäck ny musik... och återupptäck gammal! (Här växer det fram en spellista som går att lyssna på så snart den har fått tillräckligt med innehåll för att bli lyssningsbar.) Vilken är din favoritremix?

Jag se Mat-Tina dansa i TV och jag ska äta pepparkakor. Det är en bra kväll. Det behövs inte mer än så. Idag var en sån där dag då allt går lite halvsegt, mycket beroende på att jag ägnade stora delar av dagen åt att läsa och memorera såna där diagram med bubblor, riktade pilar och små loopar som man fastnar i. Ja, ni vet vad jag menar. Såna här. Eftermiddagen räddades plötsligt och oväntat av en mycket fin musikalisk upplevelse. Last.fm såg att jag var less på statusdiagrammen (vilka visade Reliable Data Transfer 3.0) och spelade därför en för mig okänd Covenant-låt (Slowmotion) för att pigga upp mig. Fantastisk synthpop med hjärta, smärta och rymdljud. Fredagskänsla! :)

Det är något med januari. Oavsett väder (regn och is och vem vet vad) så tycker jag alltid att det känns lite som vår när det nya året börjar. När det är vår äter jag fräsch vårmat, odlar groddar, powerwalkar till jobbet och byter min smådystra musiksmak till något poppigare (ok, Nitzer Ebb kanske inte är så poppiga, men det är ju alltid en början).
...och vet ni vad, imorgon är det fredag! :)

När kurser och extrajobb avslutas tappar man kontakten med en massa människor som man under en tid har träffat dagligen. Jag undrar ibland vad de gör nuförtiden och nu vet jag det. De läser min blogg! Jag antar att det är det bättre att mina f.d. chefer läser än att mina framtida gör det. ;) Nå, ni som vet vem jag är och råkar titta in här kan nog bli förvirrade av det där med bostadsort. Bor jag i Göteborg nu, eller vaddå? Nej, jag bor i samma lilla studentstad som vanligt förutom när jag bor hos min käre särbo förstås. Bloggen däremot är inbiten Göteborgare - kunde den tala så skulle den tala med dialekt och dra Kålle-å-Ada-vitsar hela tiden. Det är därför den står registrerad som en göteborgsblogg. *s*

Sen är det där med vad som är "hemma" ganska relativt. För att citera Raymond & Maria i fina sjunga-i-duschen-låten "Nej" (som handlar om att lämna den småstad man växte upp i): "Den som tror att hemma det är där man bor har aldrig varit hos mig". ...fast för mig är där jag bor också hemma, speciellt nu när jag har plockat ner julpyntet och gjort det mysigt att bo där. Vem säger att hemma inte kan vara flera platser? :)

Jag säger det igen: Jag är ingen galamänniska. Ändå ser jag på Grammisgalan med ett halvt öga medan jag diskar och gör annat. Det är som vanligt en drös unga indiepopare som man borde känna till och sedan alla de där artisterna som alltid är med. Inte så jättespännande, enligt mig, men lite mysigt ändå. Mest tittar jag för att jag missade spektaklet förra året, det år då man verkligen borde ha sett det. Det var då The Knife vann hur många priser som helst, men inte var på plats utan tackade genom märkliga små tackvideor som finns här. Så skulle jag också ha gjort. :)

Idag ägnade jag mig åt bokliga studier på förmiddagen, mest för att jag måste. Egentligen skulle jag vilja koda hela tiden, nu när det går framåt (fixade två luriga buggar idag), men nån ordning på det hela får det ju vara så jag försöker växla lite mellan uppgifterna. På lunchen fick jag dessutom vara försökskanin för kognitionsvetarna. De hade gjort en fin pappersprototyp av en webbsida. Jag fick peka på den med en penna och säga "klick". Det var skojigt. :) Inget ont om användarstudier. Jag har själv läst ett antal såna kurser och tyckte om att prototypa och göra tester, för även om det förstås är tidsödande så kan det ge riktigt bra gränssnitt till slut. Lycka till med kursen, koggisar! :)

PS. Jag tappade inte bort några VIP:iga gäster imorse. Alla hittade till möteslokalen. Frågan är om de hittade därifrån sen, men det får vi väl hoppas. :)

Såhär såg det ut när jag flyttade från studentkorridor till egen lägenhet för några år sedan. Mitt tips: Packa inte i pappkassar. Nästa gång blir det flyttkartonger. :) Andras tisdagsbilder hittar du här.

Årets första tisdagstema är nytt. Jag och Fisken är samma gamla människor som vi var igår, men vårt frukostte är nytt och gott. :)