Kaprifol

Det är decennieskifte ganska snart och hela Göteborg smäller av raketer. Så har de hållit på i veckor nu. Göteborgare gillar när det smäller, helt enkelt. Kanske hade det varit läge att sammanfatta 00-talet, men vad är 10 år när man har varit med om millennienatten? Nej, just det. Vad jag gjorde då? Jobbade som mailsupport och var rädd för den där buggen... och firade kungligt med god mat och sånt, naturligtvis. Vår gamla 486:a skrämdes tillbaka till 80-talet, men i övrigt hände inte något omvälvande. :) Gott nytt år!

Såhär spännande kan kycklingmarinad se ut på nära håll innan den har blandats. Det är chili och en massa sånt starkt i. Inte jag som hällde i det, förstås. :)

Vi har hälsat på släkten Fisk i några dagar nu och det har varit jättetrevligt förstås. :) Det blir ju lätt så runt jul att det är mycket familj att hälsa på. Väl hemkomna till Fiskens eget hem har jag, lite frusen och småtrött av resan placerats i en blogghörna. Min fine särbo har nämligen riggat upp nåt mjukt jag kan luta mig mot, satt en kudde i knät på mig, en liten dator på kudden och en stor kopp lankesiskt te bredvid mig. Jag har mobilen vid sidan av mig också. Man skulle kunna säga att jag kan styra världen härifrån om jag vill, men just nu får nog världen klara sig själv. Sen får vi se vad som händer imorgon. :)

Vi har börjat dagen med "Monsters vs aliens". Fisken skrattar när de parodierar sci-fi-filmer som han har sett. Jag skrattar när de driver med biometri. (En helt hysterisk scen när nån ska scanna händer och fötter och det ena och det andra för att få passera genom en dörr.) Vi som jobbar med autentisering får sällan våra egna skämt. :)

Nu är det snart julafton och imorgon ska det skaffas gran. En puffig liten en, tycker jag, även om det verkar vanligare att vilja ha en lite mer spenslig med få grenar. En som trivs och står sig länge utan att barra är väl annars huvudsaken. Vi får se vad vi får tag på. Plastgran är inget alternativ, tycker jag, även om det i det långa loppet nog skulle vara mer granvänligt, miljövänligt och dessutom betydligt mer barrfritt. Frågan är vad man gör av den under sommaren i såna fall. Förmodligen kan den monteras isär, eller så får man stuva in den i ett förråd, eller - om man har ont om lagringsutrymme - leva med den året runt. Det skulle nog jag få, i min lilla lya. ;)

Nu har jag julhandlat färdigt! ...och gjort julgodis till två kompanier. Nu får det minsann räcka. :)

Titta, massor av snö!

Jag har fixat julstämning. Det smakar ganska vedervärdigt, men luktar som jul ska lukta och så är det säkert nyttigt också. Gör såhär: Koka upp ca en halvliter vatten med saften av 3 clementiner. Häll i någon tesked av kanel, nejlikor och kardemumma. Häll även i en matsked yogi-te samt en halv grapefrukt i klyftor med skalet kvar (tvättad och fin). Låt det stå och småkoka tills den goda doften sprider sig. Sen kan det stå lite till. Häll upp och drick, den som törs! Sila först. :)

Jag har julledigt och imorgon, en lördag, har jag lovat att via telefon väcka Fisken klockan 7 på morgonen. Det är ganska underligt på sätt och vis, men jag tycker om att väcka folk, speciellt såna som är svårväckta, för det får mig att känna mig mer morgonpigg än jag egentligen är. I korridoren blev jag anlitad som väckare ibland. Lilla väckningen var att jag bankade på dörren inför tentan eller vad det nu var. Stora väckningen var ett acapellaframförande av "Godmorgon, godmorgon!". Fisken slipper sången, tror jag allt. :)

Jag är hel och hållen efter sprutan. Det enda jag har märkt är att min vänsterarm är stel (men inte stelare än att den klarade ett pass nybörjaraerobics) och att jag varit ganska dimmig och trött i huvudet under helgen. Annars allt väl, änsålänge. För att mitt liv ska bli mindre som en NiN-låt ("I believe I can see the future / Cause I repeat the same routine") och mer som en Boye-dikt ("Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr!"), eller ja, inte i allmänhet, men i just detta speciella fall, så gjorde jag nåt spännande i helgen istället för att sitta vid datorn och göra vad man nu gör där. Jag och en väninna stack till en annan stad, vilket i sig var ett äventyr för mig som fotade lokaltrafiken och betedde mig som en (förmodligen ganska pinsam ;) magväsketurist (utan magväska då). ;) Vi gick på en intressant undergroundutställning som passande nog hölls i en källare, och så rusade vi runt på stan. Fantastiskt! På kvällen blev det kalas, ett sånt där kalas som alla bloggerskor går på och fotar allt i motljus för att kunna blogga det. :) Det var ett sånt fint kalas där man sitter på kuddar på golvet och äter veganmat i små koppar, dricker glögg i större koppar och lyssnar på skruvade julsagor och sådär. Mysigt! Tack! :)

Jag har tagit sprutan! Det var väl mest grupptrycket som fick mig att komma mig för, men jag hade faktiskt tänkt göra det, jag tyckte bara att det verkade lite läskigt. Hursomhelst kändes det inte alls och jag kan fortfarande gå framlänges, vilket jag ser som ett gott tecken. Hoppas jag inte blir trött och krasslig imorgon som man ska bli - jag ska ju på en kulturgrej av nåt slag och på kalas. Jag som skulle ha en lugn helg, nåväl, jag får ta det lite som det kommer, baklänges eller ej. :)

Det är Nobelfesten ikväll, men jag ska inte gå. Däremot är det roligt att titta på all pompa och ståt. Speciellt roligt är det när jag och mamma tävlar om vem som kan gissa klänningsfärg på kungligheterna. Det har vi alltid gjort, så det tänker jag inte sluta med. Istället har mina spådomar blivit mer detaljerade. I år ser de ut såhär:

Silvia kommer att ha en sedvanligt puffig klänning, axelbandslös med vågig spetskant längst ner, med brokadinslag och i en blekt grönaktig färg, nästan vitbeige. Den kommer att vara mönstrad med blommor eller träd - hon kör på miljötemat i år. (Min mamma sa också grönt.)
Victoria ska ju gifta sig så hon hyllar kärleken i något frodigt hallonrött. Lite vräkigare än vanligt, tror jag allt, men i år är det OK. (Mamma tror chockrosa eller nåt annat knalligt så vi tänker likadant här.)
Madde är modern och har något svart-vitt Chanel-inspirerat. Jag tänker mig en svart, figurnära klänning (svensk design här, inte fransk) med en intrikat ryggringning, lite som något Rihanna skulle bära på scen, men mer prinsessigt... och så en liten jacka över, vit, lite gammaldags stuk. Hon bär pärlor till, alla gånger. (Här tror mamma på ljusblått eller nåt i den stilen. Jo, det kan vara klädsamt förstås, men känns som "sååå förra året". ;)

Nackdelen med att vara detaljerad i sina förutsägelser är förstås att risken att gissa fel blir större, men i år alltså, i år har jag rätt. ;) Jag brukar förresten förutsäga vem litteraturpristagaren blir också. I år sa jag "Östeuropa, egensinnig, politisk, barndom". Precis. :)

Jag ska på en tillställning och eftersom det är ont om tid mellan varven sitter jag nu på kontoret och skickar viktiga mail medan jag är utklädd till Läderlappen, eller till "common generic batwoman" för att spinna vidare på något roligt som en Ada-programmerare sa härförleden (Ada-programmerare är av någon anledning alltid roliga :). Hursomhelst, dags för maskerad!

Jag förstår äntligen var bandet Kent menar när de sjunger "visst pågår en strid nånstans i ditt lugna, tysta liv", för visst gör det. En av mina grannar har för vana att öppna fönstret i lägenhetskorridoren så att det blir iskallt där och inne hos mig (jag bor närmast). Varje gång grannen har öppnat stänger jag. Det pågår dagligen. Jag vet inte vem min osynlige fiende är och han/hon vet inte vem jag är, men en sak är klar: ingen av oss kommer att ge sig. :)

Uppdatering: "Visst bor det ett skrik..." sjunger de tydligen, men äsch, min tolkning var bättre. ;)