Kaprifol

Jag har länge tänkt att jag varje dag ska gå in på Wikipedia, på den där sidan där de visar alla högtider världen över just den här dagen, och sen bara fira nånting - med buller och bång. Sen kom jag på att det kanske skulle bli tråkigt i längden och så är det ju mest nationaldagar och gamla kungars förehavanden på den där listan.

Idag hittade jag den här sidan, Temadagar, som berättar vad det är för dag idag. Igår var det Nalledagen och den 9:e ska jag fira Arkivdagen, hur man nu firar den. Detta är fantastiskt! Kladdkakans dag är den 7:e. Check. Den firar jag redan nu. :)

Vad kan väl vara mer kusligt än ett folktomt Heden?

Mer Tisdagstema finner du här.

Vi har bakat bullar! Fisken är väldigt bra på att vispa ägg, mäta upp smör och såna saker. :) Den här gången provade vi ett nytt recept som visade sig vara lite extra bra eftersom bullarna blev höga och fluffiga. Det finns att hitta här och är värt att prova.

Världen behöver fler QR-koder! Hjälp till genom att göra din alldeles egna QR-kod här. Skriv ut den och sätt upp den i ditt hem. :) Ha en skön fredagskväll, gott folk!

Igårkväll hade jag inget nät alls. Jag pratade med Fisken i telefon och han sa att en meteorit hade slagit ner i USA och att allt nät i hela världen var nere. Fastän han skrattade så trodde jag på det. Han är allt bra lurig ibland och han låter så trovärdig när han säger saker. ;)

Veckans Tisdagstema är rättvisa, för att hylla rättvisemärkt. Det är inte så lätt med rättvisa, varken att skapa eller att avbilda, men det blev såhär: Blåbär plockade under rättvisa förhållanden. Inte av mig, men av mina föräldrar. Hmm... Hur rättvist är det egentligen? ;)

Jag har äntligen blivit en sån person som pratar med tanten i kassan på Hemköp. Hon är otroligt pratsam med stammisarna. Studenterna bildar långa suckande köer bakom och tycker väl att det kan vara slutpratat nån gång. Vi samtalade om polkabetor, kanske det finaste man kan äta. :)

Jag är såklart väldigt hedrad över att ha fått testa och glad över att en snäll kompis gav mig sin sista inbjudan istället för att tjäna storkovan på Ebay (fast kanske är hajpen över nu, det har ju gått några veckor). Att betatesta saker är alltid roligt, om inte annat för att kunna säga till de som är helt uppåt för att de använder det senaste att "Pfft... Det där körde jag ifjol, men jag har gått vidare nu". Som det förklaras i den träffsäkra serien "Stockholmsnatt" är det som gäller inte att vara först med att börja med "det senaste", utan att vara först med att sluta med det.

Google Wave har jag alltså fått testa och som alltid när det gäller nya Google-tjänster ser det snyggt och rent ut, väldigt webb 2.0 på ett tilltalande sätt. Det är förstås en beta-version, men av det som går att se och använda är allting  tekniskt oklanderligt gjort, såklart. Hur allt funkar kan ni se här. Att det är fantastiskt, verkar folk vara eniga om. Vad det egentligen är, är väl en fråga i sig. Jag ser det som en tjänst där all social interaktion samlas på samma ställe så att gränserna mellan chatt, wiki, blogg, mail och allmänt kvittrande suddas ut. Istället samlas kommunikation i trådar som kallas "waves" till vilka folk kan bjudas in. Praktiskt naturligtvis, särskilt som allt sparas så att det går att gå tillbaka och se vad som hänt tidigare. Om mina vänner diskuterar något och kommer på senare att jag också bör vara med är det bara att bjuda in mig så kan jag spola tillbaka och se vad som har hänt. Men vad händer om någon sagt något ofördelaktigt om någon i tråden utan att veta att den personen skulle bli inbjuden i ett senare skede?

Det här har jag sett hända i ett konferenssystem från tidigt 90-tal (jag minns inte vilka som var inblandade, men det är nog preskriberat nu i vilket fall som helst):
X: Vad jobbigt att göra A.
Y: Jo, jag vet, men vi låter Z göra allt jobbet. *bjuder in Z*
X: Hej, Z, vi tänkte att du skulle göra A.
Z: Jotack, jag vet.
Stämningen blev inte dålig efteråt, men jag antar att både X och Y tänker sig för i framtiden. ;)

Vill man ha kvar allting? Är det inte väldigt pinsamt att läsa gamla chattkonversationer, det sägs ju så mycket dumt?

Att folk beter sig som galna gnuer och gör vadsomhelst för att få testa Wave är begripligt på sitt sätt, det ligger i tiden. Att de riktiga "gnuerna", öppen källkods-folket är överlyckliga hade jag först svårare att förstå. Jo, projektet är open source vilket förstås är hedervärt. Sådan uppmuntrar jag till fullo. Däremot brukar de mest engagerade av de som vill att kod ska vara fri även (men inte alltid) vara djupt engagerade i informationspolitik och privacyfrågor. Att dessa människor är helt förtjusta (alla är det inte) i tjänster där en s.k. pålitlig tredjepart samlar allt hos sig och loggar allt som sägs är både roligt och mänskligt, men om Microsoft Live är av ondo varför är allt från Google av godo? För att det är snyggt och fungerar? Jag använder själv en mängd av deras tjänster och är mycket nöjd med det, men jag är å andra sidan inte den som funderar nämnvärt över om någon loggar mig.

Om någon entusiast vill "wavea" med mig så vore det roligt och kanske skulle det övertyga mig mer om nyttan och meningen med det hela. Om någon vill berätta för mig vad det är med de galna gnuerna och deras förkärlek för nya applikationer som sparar deras liv på fil så är det också välkommet. Det är uppskattat att ni rättar mig om jag har fel i något. Tystnad tar jag som ett rungande "Vad rätt du har, Kaprifol!" ;)

Genom att titta in på LadyFrosts blogg ibland lär jag mig mer om hundträning än vad jag trodde fanns att veta. Mentalbeskrivning, t.ex. var något helt nytt för mig. Det är tydligen ett slags test där hundens lynne testas genom att den bl.a. får uppleva överraskningar i form av plötsliga ljud- och synintryck. (Även kattmänniskor bör kolla in inlägget om detta, främst för att bilden med det fasansfulla spöket är jätterolig. :) Vad jag egentligen fastnade mest för var hennes inlägg om berikning, "när man låter hunden få utlopp för olika medfödda beteenden". Nej, jag är inte hundintresserad i egentlig mening, men berikning, det konceptet tyckte jag om. Sagt och gjort! Idag har jag fått utlopp för beteenden jag inte hinner med annars. Missförstå mig rätt, jag har inget jättestressat liv, oftast är det alldeles lagom lugnt och skönt. Däremot gör jag ganska många saker och på helgerna är det oftast något inplanerat. Idag var det dock inget på agendan förutom berikningen då. Jag har: surfat utan mening och mål, shoppat med V som också behövde berikas, fikat, tittat på "Här är ditt liv" och ätit svartvinbärspuré. Medfött är det kanske inte, men trevligt och lagom onödigt och ytligt, såhär en lördag. ;)

Jag skulle blogga om typ diagramtyper och då tänkte jag speciellt på en sort: den semistrukturella flödeskartan. Den känner nog ingen till, men det beror på att det bara finns en enda här i världen (två med den här under) och fler lär det nog inte bli. Den är en kombination av följande: flödesschema, mind map och lite allmän uppmärkning av saker och ting. Dessutom har den goto, denna ökända programmeringskonstruktion. Justja, den är lite logikträd också, bara lite. Den ärver det från sin farmors sida, eller så. ;)

 

Den karta jag gjorde började som ett flödesschema som skulle beskriva en prototyp som skulle konstrueras. Jag kom på att det kunde göras på flera olika sätt och började grena ut den som ett träd där det mest troliga valet av implementation fick en egen färg. I ett flödesschema beskriver varje nod (kolla på den där Wikipedia-sidan ovan, där är det tydligare) ett villkor som kan vara sant eller falskt, men i trädet som växte fram fanns det noder som beskrev den omkringvarande miljön, verktyg som behövdes och sådant. Miljön fick parenteser runt sig och verktygen röda bubblor, speciellt om de skulle paras ihop med något annat. (Ibland blev det tvärtom också.) Sådant som behövde förklaras närmare fick siffror med förklaringar vid sidan om. Extra viktiga saker fick omges av moln. Goto:na skulle nog mest förenkla det hela, men precis som i kod blev det mer tvärtom. (De blå strecken är nån slags markörer för... det är valfritt. :)

Jag tror jag måste tipsa er om Sveriges just nu roligaste blogg. Det var såhär: jag läste någon blogg där någon upprörde sig över höstmodet och att det drogs för långt. Att se folk i ridbyxor på stan, som om de kommit direkt från stallet, var bara fånigt. Då kunde de lika gärna börja bära hjälm också. Någon kommenterade det hela med att Dice girls redan gör detta och då var jag tvungen att kolla upp vilka de var. Så, här har vi en blogg skriven av två glada tjejer som är runt 20 nånting, försöker få in en fot i medievärlden (och verkar lyckas bra med det) och har kul på det stora hela. Bara det i sig är en bra bloggidé, men bättre blir det! Varje vecka utför de ett uppdrag som väljs ut på så sätt att läsarna skickar in förslag och tjejerna väljer ut de görbara för att kasta tärning om vad som ska göras, som i romanen Tärningsmannen, fast trevligare (nej, jag har inte läst den, men är införstådd med konceptet). Den här veckan bär de cykelhjälm all sin vakna tid. De jobbar, tränar, duschar, flirtar, går på pub, hälsar på släkten och en massa vanliga saker - i varsin fånig hjälm. Det är hysteriskt kul, jag lovar. Undrar vad tärningen visar nästa vecka?

Dear JavaCard programmers out there,
Many of you have visited my blog during the years looking for information about the JCOP21 smart card and the GPShell command line tool for JavaCard Applet transfer. I guess I've disappointed you since I don't write much about smart cards anymore, and when I did, it was in Swedish. So, now I've found a blog that you can visit instead. It's called 0x9000, which is hilarious if you're a smart card programmer. (It means no error, used by the card in those rare occasions when no error occur. ;) If you have any questions about GPShell scripts, JCOP cards (hint: if you have the possibility, use them together with the IBM JCOP Tools, a very useful Eclipse plug-in) and frameworks, feel free to ask. Otherwise, here are some general advice and opinions from me: If you've got a newer card such as JCOP21 - use the GlobalPlatform framework, not the older OpenPlatform. Also make sure that you use the version of GlobalPlatform that your card supports. (Don't even think about using OCF unless you use a very old card.) ...and yes, Java is platform independent and so on, but nothing will work if you try to run applets built using the wrong version of JavaCard. It's a bit tricky with the compatibility of all the different tools and frameworks, but I promise it will be fun when you get it up and running. Happy coding! :)
/Kaprifol - who has written a few JavaCard applets but has much more to learn. :)

Jag är väl ingen smartkortsprogrammerare direkt, men många där ute verkar tro det eftersom jag exjobbade med smarta kort en gång i tiden. Det är inlägget är till dem.

Elisabeth brukar blogga om de fina loggorna som Google använder för att fira speciella händelser. Jag vill förstås inte snylta på hennes bloggidé, men dagens logga är så speciell att den förtjänar ett litet inlägg av mig också. En kollega mailade just och tyckte att jag borde googla nåt, eller åtminstone gå in på Google och kolla in loggan. Jag jobbar ju nämligen med såna där. Nu är väl inte UPC och EAN-13 mina favvosar, men ändå. Idag firar vi uppfinnandet av streckkoden! Hurra, hurra, hurra! :)

Spice up your life! Ingen timjan i timjanburken här inte. Annat gott hittas här. :)

För två veckor sedan besökte vi Ramberget på Hisingen och jag tog idolbilder på Göteborg. Skriv ut, klipp ut och spara. Samla alla tre! :)

Jag och Fisken gav oss ut i höstvindarna idag. Med oss hade vi såklart kanelbullar - fattas bara annat! Fisken hittade geocacher och jag hittade en gammal dator som såg rätt mossig ut, bokstavligt talat. Sen gick vi förbi min favoritdamm där det finns en massa underliga hybrider av olika fågelarter. Några går att identifiera som korsningar mellan tamgäss, vita ankor och gräsänder. Andra är vi betydligt mer osäkra på. En var svartbrun med en liten plym på sitt gröna huvud. Vi vet inte vad han kallar sig, men det spelar ingen roll för han var fin ändå. :)

Naturen mot Intel: 1 - 0

Förut gick det att skilja mellan IRL och online, men nu är det en enda röra av alltihopa. Bloggarna och de sociala nätverken har verkligen inte gjort det enklare. Den senaste tiden har följande hänt mig:

Kaffeincidenten: Jag följer med två färska kollegor på en lunchrast för att inhandla lite finkaffe på maten. De har med sig en tredje kille som ser mycket bekant ut. En gammal student till mig visar det sig. Så långt allt väl. Det dricks kaffe och pratas om bland annat exjobb. Jag berättar vad jag exjobbade med och den halvt okände killen säger "Jag vet, jag läser din blogg". (Tydligen var det nån kul grej bland datasäkstudenter att snoka i sina labbassars liv. Undrar vad de hittade mer? :)

Dörrincidenten: Jag håller upp dörren för en tjej på väg ut från Pressbyrån. Hon bär på nåt och verkar ha mycket att göra - eller jag vet att hon har det - men blir glad och säger tack. Jag biter mig i tungan för att inte fråga om hennes katter eller senaste reafynd. Hon är en av mina favoritbloggare.

...och imorgon ska jag på samma fest som min musikaliska granne. Vad är nästa steg? :)

Innan klockan 7 brukar det vara svårt att få upp mig, men idag gick det bra. Jag var uppe i ottan (nåja) för att fixa lite webbgrejer, bland annat registrera ett domännamn. Inte till mig själv, det här är grejer jag lovat att göra bara. Domäner är upptagna tills de är lediga, kort och gott, om någon har ägt dem förut. Den jag skulle knipa åt mig skulle bli ledig i natt, därav det tidiga uppvaknandet. Nu visar det sig dock att den kommer att sitta i karantän ett tag innan den blir ledig på riktigt. Attans, jag som var redo med e-kort och hela klabbet... samt en webbsida som skulle upp på webbhotellet som skulle registreras samtidigt (som ett slags paket). Så, jag har ju bekanta lite varstans. Kan det vara så att någon på Sveriges toppdomän .SE känner till min dåliga dygnsrytm och har bestämt sig för att göra något åt saken genom att få mig att sitta och invänta domäner på morgnarna? ;)