Kaprifol

Idag besökte vi Naturhistoriska museet i Göteborg. Vi har gått förbi där förut, men aldrig gått in. Fisken tyckte att det kunde vara roligt att se den stora valen som han mindes från sin barndom. Som han kom ihåg det kunde man gå in i valen och gå runt där inne, men det kunde man inte nu om man nu någonsin kunnat det (det är ju möjligt att Fisk Junior gjort det trots att man egentligen inte kunde ;). Resterna av en mycket stor val var det iaf. I övrigt var det mest imponerande en stor utställning med uppstoppade djur i sann gammaldags anda. Speciellt fåglar fanns det väldigt många av. Ingen av oss trodde att det gick att bli yr genom att iaktta några hundra utställda fåglar, men tro mig, det gick. Kvack, kvack, kvivitt! :)

Dagens bedrift blir att äta blodapelsiner (bästa julgodiset!) och titta på "Love actually" - filmen som har allt: gullighet, julstämning och ännu mer i den stilen. :) Vad övrigt är så tror jag inte att jag kommer att vara helt vaken förrän någon gång imorgon, men det var roligt igår, det var det. Väldigt roligt! Ska ta och öva på mixandet tills nästa gång så att det blir mer bra än hellre, men jag kommer definitivt att göra om det (om jag får *s*). Lyckas jag inspirera till den nya dansformen "marschbugg" så måste jag ju ha gjort nåt rätt. ;) Som lite extra kuriosa dansade jag sönder min frisyr vid tvåtiden och gick från blått kråkbo till blond page på under en minut. Så kan man också göra. :)

Sveriges Ingenjörer ringde och ville ha mig som medlem. Jag höll dem på halster ett tag och låtsades att de faktiskt kunde värva mig, svarade att visst hade jag examen och jobb och kunde tänka mig att vara med i ett fackförbund. Sedan frågade jag lite oskyldigt om det var ett problem att jag inte var ingenjör. Då tog samtalet slut ganska snabbt. Det var lite som när jag bad en tjej från en rekryteringsfirma att återkomma om fem år, minst. Hon blev lite ställd. Tror inte att hon ringer igen. ;)

Ibland går jag intensivkurser där vissa deltagare är hitresta från andra högskolor. För deras skull bjuds vi på lunch (vi brukar inte vara så många :) och det är förstås trevligt. Efter lunchen lämnar serveringspersonalen notan till den som ansvarar för sällskapet. I fallet med kurser är det föreläsaren. Inga konstigheter så långt, men nu har det hänt vid ett flertal tillfällen att jag har blivit ombedd att skriva under. Skumt, va? Nog tycker jag att det borde gå att lista ut vem som är föreläsaren i ett litet sällskap. Oftast (men inte alltid) är det den som är äldst och så brukar det gå att se på gruppdynamiken rätt tydligt vem det är. Min teori har varit att det är någon jämställdhetsgrej att utgå från att det är den yngsta (och oftast enda) kvinnan som leder sällskapet, men vet ni, idag fick jag veta hur det var. Jag och en kursare kom tidigt till restaurangen och jag frågade servitrisen (som jag kände igen sedan tidigare) om det fanns ett bord bokat i vår föreläsares namn och var vi då skulle sitta. Hon såg förvånad ut och undrade om det inte var jag som hade bokat för det fanns en bokning för rätt antal personer i ett kvinnonamn (som visst var rätt likt mitt, men det var ändå inte jag). Min kursare utbrast "Det är ju kursadministratören!". A-ha! Det är hon som bokar bord för föreläsarens räkning så då tror de förstås att hon ska vara med och då jag är enda tjejen i sällskapet så... Ytterligare ett mysterium har fått sin lösning! :)

Jag säger som någon av de kända bloggerskorna: Bloggarna gör världen mer sen... för vad gör man när man har bråttom någonstans, istället för att skynda dit? Jo, man bloggar om det. ;) Nu ska jag rusa iväg på kurs! Ha det fint!

Nu blir det frågesport med kontorstema! Roligt för alla och envar. :)

A) En person konstaterar att något luktar väldigt illa (och det gör det). Vad är det som stinker?
1) Papperskorgarna
X) Ventilationen
2) Automatkaffet

B) "Det är fint, men det är alldeles för lite. Hellre för mycket än för lite". Vad gäller det?
1) Funktionella krav
X) Julpynt
2) En labbrapport

C) Vems uppgift är det - av tradition - att sätta upp julprydnader ovanför dörrarna (högt upp)?
1) Den yngste teknikern
X) Den yngsta doktoranden
2) Det beror på vad jag har för anställningsform för tillfället ;)

Jag hade förut ett inslag på min blogg under rubriken "Dagens". Det brukade dyka upp någon gång i månaden, mest för att förvirra eventuella återkommande läsare. ;) Nå, jag tycker att det är dags igen att lista dagens...

Långsammaste bredband: Mitt! Seriöst, filströmmar med ljud och bild och allt är inte något problem, men att ladda webbsidor tar evigheter. Vad tror vi på här då? Riktad DoS-attack, Murphys lag, allmän otur?
Det-funkar-faktiskt: Feng shui på skrivbordet. Utan röran blev jag betydligt flitigare. Dock tog jag nog inte tag i de viktigaste sakerna först, utan de roligaste, kanske för att jag missat viktiga feng shui-saker som en lerpadda i hörnet och en spegel på väggen. Jo, så måste det vara. Felprioriteringar beror ofta på en viss brist på lerpadda. ;)
Uppsving: Verkar som om det händer saker i musiksverige. Både VNV och W:E kommer till vårt lilla land i december. Skojs, även om jag själv har annat för mig. De första spelar på en båt (och båtar undviker man om man har sett både Färjan och Rederiet) när jag jobbar och de andra i Skåne av alla ställen (dessutom på dagen för Det Stora Julpysslet), men ändå - kul när det händer något. Grattis alla smygsyntare, passa på att gå om ni har möjlighet!

Nackdelen med att åka Intercity är att man själv samt eventuellt bagage luktar tåg ganska länge efteråt. Det händer bara på Intercity så det måste ha något med impregneringen av inredningen eller nåt i den stilen att göra. Hursomhelst, jag hälsar på mina föräldrar över helgen. Som vanligt när konduktören kollade på min biljett och såg vart jag skulle frågade han "Jaha, ska du byta där?". "Nej, jag stannar där" ...och så får man ett förvånat "Jaha" som svar. Ibland har jag fått ett skratt och "Ja, där kan man ju också stanna", fast jag tycker att det är fint hem-hemma ändå, trots att det inte är någon storstad. :)

Jag har hjälpt till att flytta en kompis bohag idag, även om min hjälp mest bestod i att jag kokade jättestark soppa åt de andra som bar lådor. En etta och tre förråd fick till slut plats i en väldigt mysig tvåa med balkong. Det kändes lite som att flytta själv och hade jag fått så hade jag nog bosatt mig i gå-in-i-garderoben (walk-in-closet :) och stannat där, men det blev till att återvända hem till min egen lya istället. Nedan ser ni chilisoppan, en massa flyttkassar och ett utsökt exempel på varför det kan vara både spännande och lite "för mycket" att bo i ett studentområde. Här hänger det en snygg tavla i ett träd. En bit bort hade några killar förmiddagsfest, men de fick inte vara med på bild. :)

Här har det kokats soppa-med-klimp och bakats bröd. Man kan tro att jag är huslig, men det är ju frågan om. Vad jag har förstått ska bröd vara fluffigt och klimp fast i formen, men ibland blir det lite som det vill. Några foton på "Kaprifols special: flytande ostklimp" kommer inte att publiceras. :)

I somras fick jag under en period ingen e-post och konstaterade att min mail-forwarding måste vara trasig. Jag kom på en hel del olika tekniska förklaringar till felet innan jag insåg den egentliga orsaken: ingen hade mailat mig, helt enkelt. (Det kan ju ha varit något strul på serversidan också, ska vi säga det?) Nu har jag haft ett liknande problem: ingen ringer mig på min jobbtelefon. Det visade sig faktiskt finnas en förklaring annan än att ingen sökt mig – växeln hade inte min anknytning i sin databas. Nu finns jag där så nu går det att ringa till mig. Det var chefen som upptäckte det i ett försök att få tag på mig, men det löste sig via e-post. Ni andra som har försökt nå mig (modellagenturer, skvallerpressen, Nobelkommittén…) ring igen! ;)

Hans överhöghet (som han själv kallar sig i sin blogg) har uppfunnit något mycket lyckat: pannkakor med kondenserad mjölk i. Helt suveränt - man äter en och sedan står man sig i en vecka. Inget för laktosintoleranta dock... Nu ska vi ut och göra stan osäkrare. Det ligger hala löv överallt så en viss osäkerhet finns redan. Ha en fin helg allihopa!

Det strök omkring overallsklädda studenter redan vid lunch. Ett dåligt tecken, iaf om man vill sova för det blir nog fest ikväll. Själv tar jag det lilla lugna. Idag dansade jag bodyjam och lyckades få till stegen rätt ok, i mitt tycke. Igår var jag på det där mötet där jag skulle hålla mig i skinnet och i bakgrunden. Nästa vecka ska jag på styrelsemöte, det var så det blev med det. Jag hoppas på ett roligt verksamhetsår. En förening där tejp och rökmaskinsrök är stora utgifter kan inte vara tråkig, så är det bara. :)

Ett säkert tecken på begynnande förkylning är att saker och ting börjar lukta och smaka annorlunda, är det inte så? Idag luktade det böckling i labbsalarna och simbassäng i fikarummet. Det kan väl inte gärna finnas någon rimlig förklaring till det, annat än att jag har fått flunsan? ;) Ett mysterium som däremot fått sin lösning – för ett ganska bra tag sedan, men det har förblivit obloggat - är de smutsiga handavtrycken som ibland dök upp på den här kontorsdörren samt på dörren till mitt gamla exjobbsrum på den tiden jag satt där. Jo, det är klart att det var jag som var den skyldiga, men hur? Jo, jag har en liten vit tavla utanför rummet. Där skriver jag upp var jag är för tillfället... och jag suddar den med handen. A-ha! :)

Nackdelen med att inte bo i en metropol: det finns inte så många klubbar här som anordnar fester med bra musik och gemytlig stämning. Det finns dock en som är värd namnet. Till veckan har föreningen som står bakom det hela årsmöte så jag tänkte vara en god medlem och dyka upp. Rätt ska vara rätt, jag har ändå varit stammis sedan 2002 och det vore synd om styrelsen fick sitta där mol allena (vilket jag iofs inte tror att det är någon risk för, men ändå). Nu till problemet, jag är van vid medlemsmöten i en viss annan förening, men inte vid att vara på möte i egenskap av vanlig medlem. Hur ska jag göra nu när jag inte får vare sig stå upp eller dunka saker i bordet? Något av nedanstående? Fler förslag? Nog med förslag. :)

1. Ropa "Omstart! Baklänges! På tyska!". Funkar det på studentspex så funkar det här.
2. Komma med jättemånga ordningsfrågor. Uppskattat!
3. Hålla mig i skinnet.

Det där med vilka ord som finns och inte finns med i mobiltelefonernas SMS-ordlistor, det har diskuterats en hel del på nätet och i media och det är väl egentligen ett ganska gammalt samtalsämne. Hursomhelst, lite märkligt är det allt (var ordlisteskaparen ett script som fick sitt ordförråd från IRC, eller hur var det egentligen?). Sedan ställer jag kanske högre krav än andra på vilka ord jag vill ha med. Här kommer jag att lämna ut mig själv och bjuda på "Mina ord". Inte alla, för det rör sig om hundratals varav de flesta är namn på platser, personer eller annat som man förstår att en ordlista inte kan innehålla. Av övriga ord ska ni nu få ett smakprov. Varsågod, blanda och mixa följande ord och ni har skapat ett av mina SMS! :)

De tio underligaste: betäckning (som i "Ta betäckning!"), binge, booleska (variabler), flådd, fräser, löja, orakade, pantalonger, Feierabend (ledigheten när jobbet är slut för dagen), blörk (ett uttryck för avsmak)
Tio nyskapande: kluppit (närkingska för "har klippt"), obloggat (fantastiskt ord), osmarton, ny-yogad, plinga (ringa upp någon på Skype), voica (föra ett Skype-samtal med den man har plingat), spårisar (spårutskrifter eller spårvagnar), ./ (eh, ja det är en sökväg skriven i ett SMS. Varför? Ja, ibland måste man), cachandet, aktig (en ändelse som behövs i varje ordlista)
Tio sådana som borde finnas: ärtsoppa, blogg, flingor, eremit, gympa, GPS (tycker nog Fisken), kanin, nördiga, yoghurt, chips

Såhär gick det till idag: Jag hade köpt tågbiljetter för att åka och hälsa på familjen. Ibland är det pendeltåg den första biten, annars är det Intercity. Idag gällde det senare. Jag begav mig därför ner till stationen i god tid, hämtade ut biljetterna i en automat, slängde ett öga på de digitala tavlorna som visar avgående respektive ankommande tåg och gick in i receptionen där jag förklarade för en tågman att mitt första tåg skulle vara försenat vilket skulle göra att jag missade det andra tåget. Därför undrade jag om jag kunde ta pendeln första biten istället. Mannen tittade förvånat på avgående-tåg-tavlan där tåget i fråga inte fanns med (eftersom det var ganska långt till normal avgång och bara de tåg som har normal avgångstid närmast i tiden finns på tavlan) och sa "Men hur kan du veta det? Ditt tåg finns inte på tavlan ännu". Strax därefter dyker tåget upp på tavlan, markerat som försenat. Tågmannen ser häpen ut och säger att oj, du har rätt, självklart kan du ta pendeln istället. Mysteriet här, som han förmodligen grubblar över fortfarande: Hur i hela friden visste jag att tåget var försenat? Klura på den ni! ;)

Lösningsförslag:

1. Efter att ha växt upp nära järnvägen har jag ett sjätte sinne för tåg.
2. Jag hade en spion på tåget som ringde mig och berättade.
3. Lite lagom pessimistisk utgår jag från att tåg alltid är försenade.
4. Beväpnad med en smartphone fifflade jag med den digitala tavlan bara för att få nöjet att åka fullsmockat pendeltåg tillsammans med glada tonåringar och pensionärer!
5. Förseningen fanns med på den andra tavlan, den över ankommande tåg. ...och så har jag varit i samma situation en gång tidigare.

Eftersom det är fredag och fredagar är lite finare än dagar i allmänhet köpte jag thaimat på det närmaste snabbmatsstället. Jag hade tänkt äta den någon annanstans, men det blev som det brukar: jag hamnade hos min datorförening. Idag var där en betydligt jämnare könsfördelning än vanligt (någon hade tagit med sina klasskompisar) vilket ledde till att samtalen höll sig på en mer sansad nivå än vanligt. Det pratades om priset på pasta, om universitetets historia och om det är sant att näbbdjur diar. Lite pratades det också så som sjörövare gör (många "Ahrrr!" och "Era landkrabbor!") eftersom det är "International Talk Like a Pirate Day" idag. När jag just skulle gå dök det upp en riktig fantast med lapp för ögat, en osande svada och hela baletten. Ska det va', så ska det. Ahrr! :)