Österut

Nu kan man ju undra var jag har varit de senaste dagarna, men jag har faktiskt varit i Helsingfors på jobbresa. Det var mycket trevligt och fanns en hel del fint att se, men mer om det senare. En storslagen byggnad kan jag bjuda på redan nu.


Första snön

Idag snöade det lite på mig. Jag tycker både bra och dåligt om snö beroende på omständigheterna, men den första snön, den tycker jag alltid om. :)

En ny humla

Den här humlan har jag som bakgrundsbild på jobbdatorn. Jag har originalbilden, men frågan är om det inte är dags att uppdatera nu när Blaufish har släppt en ny version. :)

Fem poäng av fem möjliga

Jag tycker om arkitektur och inredning och sånt, men då ska det göras rätt. Ett exempel på vad jag tycker är rätt för mig är fasaderna i stadsdelen Little Five Points i Atlanta. :)

 


Tillbaka från framtiden

Över tvåtusen kvinnor som jobbar med (eller pluggar inom) datavetenskap har träffats på Grace Hopper Celebration of Women in Computing (GHC), en konferens som fått sitt namn från min gamla idol Grace Hopper. Jag hade turen att få åka dit i år och det var förstås jätteintressant och storslaget. Utöver konferensen fick jag även möjligheten att se Atlanta med omnejd och kan konstatera att 1) husen är stora och blänker i solen, 2) det är sommar på hösten, 3) uppladdningen inför halloween har redan börjat, samt att 4) alla är mycket vänliga och artiga och skräms inte av en invasion av datatjejer. :)

Lite större än hemma...


Experiment

Resultatet av blandningen blev en mycket oväntad blekrosa nyans.

I mina kvarter

Jag bad Blaufish fota hur det ser ut i området där jag bor så att jag alltid ska komma ihåg det. På hösten är det lite extra fint, då ser det nämligen ut såhär.

 


Tolv år tidigare

Jag tänkte att om jag letade bland mina riktigt gamla filer, från 1998, så skulle jag hitta något spännande. Det gjorde jag på sätt och vis. Här har vi blommor och Phytagoras sats i en nyskapande förening som aldrig setts varken tidigare eller senare. ;)


Ett rum med utsikt

Foto taget för någon timma sedan, modifierat alldeles nyss.
Det ser inte riktigt ut såhär på riktigt, men jag upplever det såhär.
:)

Muren


I betraktarens öga

När jag inte har något jag vill berätta eller visa just för tillfället kollar jag om Blaufish har skapat något som jag vill dra uppmärksamhet till och det har han förstås. Nu till exempel, har han fotograferat ett litet parallellt universum med små, små galaxer i... tror jag att det är. ;)

Rosa


Sommaren

Något fint från i somras.

En fotovandring

Blaufish har fotograferat vardagliga saker på ett sätt så att de ser overkligt vackra ut. Här finns dagens bilder.

Källö

I lördags var vi på Källö i Göteborgs södra skärgård. Den lilla ön hade vi inte varit på innan, men så är den heller ingen turistattraktion... ännu. Vi gissade att det bodde runt 60 personer där, men vi kan ha fel. Hur många som bor där även vintertid är oklart. Ön är ungefär en kilometer runt om, uppskattade vi. Att gå runt ön tar ändå rätt lång tid, det är ganska "terrängigt", även på stigen som går runt ön. På vissa ställen finns det rep som man kan klättra upp med på klipporna... och det är alltså stigen det. Storgatan, liksom. ;) Vi hittade en fin strand där det var långgrunt och härligt. En man fiskade något i närheten. Vi försökte förstå vad det var och gissade på krabbor. Han hade med sig en vattenkikare som liknade en stor orange vägkon och så hade han en kratta också. Märkligt. :) Förutom själva det faktum att vi var på en ö (det är spännande i sig, tycker jag) så var naturen det finaste med Källö. Det var sensomrigt och fint (och det fanns björnbär!). Vi såg ett ovanligt djur också som jag aldrig har sett på riktigt förut, men det får Blaufish blogga om sen. (Ok då, jag berättar: det var en liten mink! :)

Sensommarblommor

En ödeträdgård med förvuxna äppelträd


Det doftade ljung och steg upp varm luft från marken


En liten rönn gömmer sig för vinden


Utsikt över skärgården


Sommar ännu

Nu har jag inte semester längre, men det känns lite som semester fortfarande och det är väldigt varmt. Kanske borde jag äta väldigt mycket glass för att behålla sommarkänslan. Jag tror nästan det. :)

Köln

Efter Lübeck åkte vi tåg till Köln. Det tog  större delen av dagen och för att det skulle bli lite bekvämare åkte vi första klass. Jag hade min T-shirt med spöktryck och Blaufish tyckte det var väldigt roligt att peka på mig och säga Buuu. Han hävdade att våra medpassagerare också skulle tycka det, men jag var mer tveksam. Det visade sig dock vara så, men så var de också fem och sju år gamla. Deras härdade mamma var trevlig och försökte förstå vår tyska medan ungarna mest klättrade omkring, härmade djur och busade allt de orkade. Åka tåg är så roligt som man gör det. :) Väl framme gällde det att hitta hotellet som var mitt val. Alltså var det billigt, otillgängligt och mysigt. Något Hilton var det inte, men personalen var oerhört vänlig och hjälpsam. Stället låg i ett internationellt kvarter där det verkade vara lite livligare än i resten av stan. Vi hade som grannar: persiska matställen (+ bokhandel och rättshjälp på samma språk), ett israeliskt fik, nån konstig Internet-kiosk som sålde öl, ett varuhus för ekologisk mat, ett lyxigt gym och ett etiopiskt matställe. På det senare gjorde vi två besök och blev väl bemötta samt fick riktigt god mat i oss. Att äta med händerna var lite knivigt till en början, men vi gjorde vårt yttersta och belönades med nyrostat kaffe på maten. Resten var Köln var kanske inte lika spännande som våra kvarter, men det var tydligt att det var en storstad vi befann oss i. Ändå var tempot lugnt och det kändes tryggt i staden, iaf där vi var.

Lite såhär var det.

 

...och det kändes såhär.


Vi hade även nöjet att träffa andra geocachare som tyckte det var spännande att vi kom från Sverige. På ett stort varuhus för friluftskläder och liknande roade vi oss med att posera i "svenskavdelningen" (där det fanns träälgar och midsommarstänger) samt att njuta "Swedish summer!" i ett frysrum (som var till för att man skulle prova varma kläder där, inte för att svenskar skulle leka svensk sommar i sina sommarkläder).

"Maneter man eter" i friluftsaffären.


På det stora hela är Köln inte en turiststad. Det finns utkikstorn och det finns även den magnifika katedralen, men i övrigt är det mest en stad att bo i, inte att resa till. Värt ett besök är ändå  Reinpark, den stora parken i 50-talsstil alldeles nära Tanzbrunnen där Amphi Festival hölls. Att vandra längs med den inte helt rena floden Rhen och titta på containerskepp är även det ett underskattat nöje. Annars är något av det trevligaste man kan göra i Köln att handla på något av alla de små bagerierna och sedan sätta sig på lämplig plats (någon liten park eller utanför någon av de gamla stenkyrkorna) och mumsa i sig sina Brötchen och andra nybakade godsaker. För Köln-borna var nog helgens stora nöje att kolla på de 16000 syntarna och goterna som invaderade stan. En del verkade roade, andra förbryllade och två damer som stationerat sig utanför Tanzbrunnen såg rejält upprörda ut, men de var i tydlig minoritet. Jag rekommenderar definitivt ett besök på Amphi för den som gillar synth, men även ett besök i Köln för den som vill uppleva en tysk storstad precis som den är.


Lübeck

Efter några dagar i Kiel, denna söta lilla stad, åkte vi till Lübeck som skulle vara en ännu finare stad och det var den. Det enda som möjligtvis går att ha emot Lübeck är att åtminstone stadskärnan känns som ett enda stort museum som nog fungerar bäst på sommaren. Att bo där vintertid med smala, vindlande isgator är nog inte så roligt. Som semesterstad är Lübeck dock fantastisk.

Gamla stan i Lübeck.


Jag rekommenderar varmt ett besök i ett av stadens sju höga torn (ett av dem, ett kyrktorn, fick man åka upp i) vilket ger en fantastisk utsikt över de vackra omgivningarna.

Utsikt över Mariakyrkan.

Det finns också stora möjligheter till klassisk tysk mat i gammaldags miljö. Rådhuskällaren och Potatiskällaren (Kartoffelkeller) var två spännande matställen mitt i centrum där man kan få sina "klösse" eller sin schnitzel med eller utan surkål för ett pris som är betydligt billigare än det mesta man kan äta ute i Sverige. Annat man kan göra i Lübeck, förutom att äta och gott och begapa arkitekturen, är att shoppa samt att besöka någon av parkerna och skogarna runt staden. De majestätiska, murgrönetäckta träden som finns överallt i Tyskland är väl värda att ta en närmare titt på. Allt är enormt, till och med lönnarna är jättestora. I ett område som vi tror kallades "Ritterbrook" fanns en riktig sagoskog där träden tilläts falla och ge boplats år insekter och andra djur. En bit från turiststråken, men väl värt ett besök.

Jätteträd i Lübecks skogar.


Grönskan tar över...


I Lübeck var det jag som hade valt boende, utan att riktigt veta vad jag valt. Så kom det sig att vi hyrde en halv vind av en familj som ägde ett högsmalt, kycklinggult hus i gamla stan, mitt i smeten. Udda, unikt och hemtrevligt.

Utsikt från vårt "Ferienhaus".


Spännande och plötsligt uppdykande konst!


Den modige fotografen

Jag har insett att jag är ihop med en både duktig och våghalsig fotograf. Amatörfotograf förvisso, men ingen amatör för det. Duktig är han för att det blir så bra och våghalsig för att han vågar stå långt fram i publikhavet på en konsert med ett band som har en förkärlek för att kasta ut saker i publikhavet. Vi talar inte enbart om ballonger och pappersflygplan här - Welle:Erdball hivade ut en dator(!) också, men Fisken fotade modigt vidare. Här kan ni se hur det blev.

Var jag har varit

Förmodligen tvistar inte di lärde om var jag har varit i sommar. De har säkert bättre saker för sig. Jag kan berätta ändå: vi var i Tyskland. För nästan två veckor sedan tog jag och Fisken båten till Kiel där vi tillbringade några dagar med att titta på stan, (försöka) prata tyska, geocacha och bada i havet. Jag badade, inte Fisken. Det måste ha varit uppåt 30 grader varmt och strålande sol. Kiel kändes som en lagom stor stad där det hela tiden var lite folkfest och kul grejer på gång. Ingen storstad, men ett trevligt ställe att tillbringa sommaren på. Det blev extra festligt i och med att båten Chopin som gjorde reklam för polsk kultur lade till i hamnen och drog med sig tillhörande festival med klassisk musik, andra uppträdanden och ett enormt fyrverkeri vår sista kväll i Kiel. Vi såg allt från hotellet, ett centralt ställe med utsikt över den vackra innersta delen av hamnen. Här hade Fisken fått välja hotell och han valde något som var praktiskt och låg nära stationen. Det var bra. Sedan, under återstoden av resan, kom hotellen som jag valt. Då blev det mer intressant än praktiskt.

Lusthus i den gamla botaniska trädgården i Kiel

Efter Kiel åkte vi till Lübeck, denna vackra gamla hansastad. Där hyrde vi en halv vind i gamla stan, funderade över eventuellta råttor i rådhuset (det är en historia som är Fiskens att berätta), åt en massa rätter gjorda av potatis och var uppe i ett kyrktorn. Jag ska berätta mer om allt det där och visa bilder på allt det fina. Fisken får berätta om tjejerna som ville skicka oss från Kiel till Flensburg istället för till Lübeck när vi skulle dit. Det är även det hans historia.

Stockrosor i gamla stan i Lübeck

Efter Lübeck blev det något helt annat. Vi tog en halvdags tågresa söderut i samma kupé som två glada barn och deras trötta mor. Vår destination var storstaden Köln där vi gick på den stora synthfestivalen Amphi. Att se 16 tusen syntare på samma plats är en lika märklig som mäktig upplevelse. Naturligtvis ska jag skriva om det, göra mitt bästa för att recensera samt visa bilder. Det går inte att beskriva hur det var att vara där, men det är värt ett försök.

Köln - inte bara festival, även katedral

Tidigare inlägg Nyare inlägg