Kaprifol

Hänga i gymmet, det gör jag inte varje dag. Kanske är det för att ordet gym får mig att tänka på källarlokaler där folk som ser ut som Arnold svettas och lyfter skrot. Så är det iofs inte där jag tränar. Där är det stort och luftigt, lite väl luftigt kanske. På övervåningen finns det bara golv längs med väggarna. I mitten är det öppet så att man kan titta ner på de som tränar nedanför. Lite svindel ger det att titta ner, men man vänjer sig och det finns mycket att se eftersom det alltid händer nånting överallt. Det är lite som att kolla på en sån där affisch som tandläkare brukar ha i taket, en sån med en massa små människor som är sysselsatta med något. Kanske har det samma effekt också, att man ska vila blicken på något och tänka bort det otäcka i att träna respektive laga tänder. Jag gav corebollen och en motionscykel en omgång medan jag lyssnade på Grendel eftersom det var vad jag hade i spelaren och det är ju bättre än 80-talshårdrocken som vanligtvis spelas i gym (varför, vad är grejen?) och sen blir det lite roligt att lyssna på "Harsh generation" (om cyborger/robotar/stenhårda typer, väl?) när man försöker sig på sitt livs femte situp. ;)