Kaprifol

Jag har skrivit ihop ett scenario som visar att om jag tappar mina plastkort så kan den som hittar dem åka gratis buss och kopiera saker på biblioteket (eller tja, lite värre saker kan nog tjuven göra om hon har huvudet på skaft). Om jag istället har alla mina magnetkort och sådant ersatta med ett smartcard så blir jag lika identitetslös som jagade huvudpersonen Angela i "The Net" om jag förlorar mitt kort. Hmm... Det var väl inte det jag skulle komma fram till? ;) Nej, det finns förstås stora fördelar med att lagra allt man äger och har på ett smartcard. Det är mycket svårare att kopiera ett sådant än de traditionella magnetremsekorten t.ex. Gäller bara att lyckas förklara det på ett vettigt sätt i rapporten.

Idag hyllar jag 90-talet genom att klä mig i en väst jag hittade i garderoben. Jag upptäckte att min utstrysel är på pricken lik den uniform som vår trevliga städpersonal här bär. De får se det som en hyllning. Hoppas att det inte får någon att tro att jag ska städa på mitt kontor. Här finns tillräckligt med muggar för att jag skulle kunna ordna ett litet kafferep, men icke, här ska varken röjas eller fikas. Här pågår avancerade experiment, ju. :) (Dessutom har jag redan fått mig ett litet trefika, måste jag erkänna.)

Dagens föreläsningscitat: "Tänk er att ni är på Grönland, eller *censur* i Grönland, tänk er att vi ska till Arktis för att forska eller blaha-blaha, äh, ni fattar. När ni nu är där, visst behöver ni massor av olika ord för snö?". Underbart, säger jag bara. Datorlingvistik med personlig touch. :)