De känner mig

När jag satt i god ro och pluggade in hur RSA-algoritmen funkar...
*berättar* När Alice ska skriva till Bob så krypterar hon brevet med en publik nyckel som Bob har gett till alla som vill ha den - vem som helst kan alltså skirva ett hemligt meddelande till Bob. Nän Bob har fått meddelandet så dekrypterar han det med sin privata nyckel så att han kan läsa det - det är bara han som kan läsa vad som står så om någon snappar upp brevet på vägen till Bob så kan den personen (jag tror att det är otäcka Eve) inte läsa det. Visst är det bra? Man har en grej som man ger till alla och som de kan göra brev hemliga med så att bara du kan läsa dem sen. Man kan förstås uttrycka det här matematiskt också, och det är den biten jag måste plugga in igen.

Hursomhelst, jag satt i godan ro då jag fick beskedet att avdelningen fått in ett (vad det verkar) helt otroligt verktyg för JavaCard-programmering. Om det funkar så ersätter det 12(!) verktyg för mig. Jag kunde ju prova det om jag ville, men jag skulle förstås "prioritera min tenta". Heh, de känner mig och vet att jag inte kunde hålla mig från att testa verktyget. :) Det segfaultar lite, men det verkar bra ändå. Ska uppdatera lite drivisar och prova igen. Sen ska jag lyxluncha på stället som bara jag äter på och därefter ska jag väl... prioritera tentan. *s*

Nu ringde det här... Nytt extrajobb (ett sånt där litet som tar max en dag). Har redan tackat nej till ett lite större sådant för att kunna tentaplugga och exjobba istället, men det här lilla kanske jag hinner med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback